Läs inte det här

Ni behöver inte läsa den här bloggen.

Jag har ingenting positivt att säga, inga kloka tankar att dela med mig av. Jag skriver bara för att få ur mig det jag känner. Har jag skrivit ner det känns det nästan som att jag har sagt det, berättat det, och då känns det bättre. Som att jag faktiskt har tagit itu med saken.
Det är naturligtvis självbedrägeri, men jag fortsätter med det tills jag känner att jag orkar ta itu med det på ett riktigt, verkligt sätt. Om det någonsin kommer att hända.

Vi får se hur den här bloggen utvecklar sig. Den kommer i alla fall att bli väldigt privat.